|
Aktuellt om Jan
Onsdag 7 juli kl 19 på Gotlands Fornsal, Strandgatan 14 i Visby Lördag 10 juli kl 19 tills m Britt Ling & Örjan Carlsson på Växthuset i Ulvesund, Ljungskile. Söndag 11 juli kl 19 m Britt & Örjan på Åstols Rökeri - se www.astolsrokeri.se Måndag 12 juli kl 19 30 - Slottsskogen i Göteborg Tisdag 13 juli kl 12 30 ALTPLATSEN i Göteborg Onsdag 14 juli kl 16 Kallebäck Fredag 16 juli kl 19 på Välenkolonin v Askims camping Onsdag 21 juli kl 19 - Stockholms Visfestival i Kungsträdgården (kortare framträdande) Fredag 23 juli - Vildrosfestivalen i Horndal - se www.vildrosfestivalen.se Tisdag 27 juli kl 19 - på Vänstervänster under Stockholm Pride, tillsammans med Birgitta Stenberg, Ana Valdés, Eva Lagerheim, Bengt Höglund, Robert Fux m fl - Folkkulturcentrum bredvid tunnelbana ROPSTEN, uppgång Hjorthagen. Torsdag 29 juli kl 17 på Krokstrandsfestivalen - se www.krokstrand.se/festivalen Tisdag 17 augusti kl 18 - VISOR FÖR FRED på Vintervikens Trädgårdscafé tillsammans med Cecilia Ferrer, Frida Röhl, Hawkey Franzén, Kristian Svensson - se www.vinterviken.com ------------RECENSION av Lasse Hallberg i Sundsvalls Tidning: Det var inte konstigt att Jan Hammarlund uppträdde igår i röd tröja. Kraften och glöden i visor och sånger handlar fortfarande om orättvisor, arbetare och solidaritet – och kärlek. Öppningssången, "Mitt land", är inspirerad av Göran Palms bok Sverige en vintersaga och berättar om utvecklingen i Sverige under 1900-talet. Jan Hammarlund har en mycket speciell röst. Den är ljus och skör - men samtidigt stark och orden rinner välartikulerat ur hans mun. Han berättade att när han slog igenom på proggscenen i 1970-talets Sverige kunde han inte sjunga. Skulle han ta sånglektioner så skulle han ta dem av Hjördis Schymberg. Redan som 13-åring hade han hört hennes inspelningar och fascinerats av hennes röst. 1979 när Hjördis Schymberg fyllde 70 år ringde Jan Hammarlund henne och frågade om han fick komma. Han ringde och tjatade flera gånger - till slut fick han provsjunga en sommardag i början av 1980-talet på Alnö. En sak han uppskattade hos Hjördis Schymberg var hennes brutala uppriktighet. När han hade provsjungit för henne sa hon: "Ja, det är mycket som ska repareras". Jan Hammarlund väver ihop bra historier mellan sångerna. Han går från mötet med Hjördis Schymberg till sågverksarbetare och till strejker. Sjunger segersång som mursmäckorna (kvinnliga murarhantlangare) skrev när de vann en vild strejk år 1888. Han sjunger "Dom dödsdömda" en dikt av Karin Boye som han själv har tonsatt, som handlar om två oskyldiga arbetarledare i USA som döms till avrättning. Finstämt, sorglikt - och vackert. Jan Hammarlund tar upp Sundsvallstrejken och sedan skottet i Ådalen 1931 och sjunger "Livet i Lunder", som just handlar om dödskjutningarna. Konserten fortsatte med fler kopplingar till Hjördis Schymber, och Jan Hammarlund berättar fler historier – om orättvisor. Han sjunger bland annat "Flickan från bergen", om mordet på Fadime Sahindal. Som visförfattare vill Jan Hammarlund berätta historier, många med en historisk vinkel och ur ett vänsterperspektiv. Hans texter är mångordiga, ibland hänger inte melodin riktigt med i ordtempot. I en av hans avslutningssånger plockade han fram det enkla och glada i livet. Sången heter "Täfteå" och handlar om en spelning han gjorde på en festival utanför Umeå. Ett 50-tal åhörare gillade vad de hörde. För arrangemanget stod Fotomuseet, Stiftelsen Schymbergsgården och föreningen Sågverksfolket. Marcus Brännström, Västerviks-Tidningen 8 juli 2009: ”Janne är en av få som numera skriver samhällskommenterande visor. Han sjunger om samtiden på ett sätt som ingen annan lyckas med” RECENSION av Ronnie Hammarstedt i Gefle Dagblad 081117: Jan Hammarlund gör ett nästan parodiskt kort soundcheck och tar i stort sett bara av sig halsduken för att sen gå rakt upp på scenen och riva av en fantastisk spelning. Han har rutin och en ödmjuk självsäkerhet som många andra artister säkert är avundsjuka på, det borde de i alla fall vara. Hans mellansnack är berättelser och anekdoter som flätas samman med historierna i låtarna, pratet mellan sångerna blir som ett osynligt lim som binder ihop hela konserten. Allting görs på ett väldigt improviserat och enkelt sätt. Han känns som den där favoritläraren som man älskade i skolan, den där som man samtidigt var lite rädd för. Ett par gånger tystar han småpratande personer i publiken och frågar om de vill dela med sig av vad de har att säga. Självklart blir det även allsång med Jan Hammarlund som körledare. En väldigt rolig men också en väldigt tankeväckande konsert. ------------------------------- JAN sjöng och presenterade sin nya CD, RÖDA LINJEN, i Stockholm, Göteborg och i Malmö i januari och februari 2007. Om konserten kan Du läsa på www.enn.kokk.se ---------- RECENSION mars 2005 i Borås tidning: Jan Hammarlund hade kunnat vara en dammig symbol från annan tid. Han har alla lämpliga meriter. Han sjöng på Gärdet, har turnerat i Sydamerika och sjungit in låtar av Victor Jara, Violeta Parra och Silvio Rodriguez. Men Jan Hammarlund är långt ifrån schablonen. Stereotypa vissångare lyssnar på Dylan, älskar kvinnor och ser mörkt på livet. Jan Hammarlund inspireras av Brecht, är bög och utstrålar ljus. - Har ni kommit för att vara nostalgiska nu? Stackars er, är det första han säger. Jan Hammarlund är en politisk sångare, men de stora frågorna är alltid filtrerade genom hans underfundiga temperament. Och han har följt med sin tid. I "Balladen om kravallpolis 2243" sjunger han ömsint om en polis under Göteborgskravallerna, texten är skriven av en fängslad demonstrant. Det handlar inte om fundamentalistisk strid, "Vårt enda hopp är vår kärlek", sjunger Hammarlund. Hans egna texter vilar oftast i en djup humanism och en enkel önskan om tolerans, även om "Gatsten" är en "spydig låt". Alla som känner sig lite subversiva ombeds att sjunga med. Det blir hysteriskt roligt när Hammarlund snabbt sufflerar publiken före varje textrad. Den fullsatta lilla konsertsalen sjunger om gatstenens kraft att ta sig genom mediebruset, "till och med ett käringkast som bara når halvvägs fram". Texten kontrasteras av en gammalmodig melodi av Malvina Reynolds. Hammarlunds egna böljande melodier vilar på en rik harmonik. Gitarrspelet är elegant och tillsammans med hans mjuka vibrato och klara stämma, går tankarna ibland till någon gammal kabaré eller en salig Frälsis-orkester. Hammarlunds tematik ligger dock långt ifrån den som Guds armé brukar behandla. "Jag vill inte ha miljoner med flis, jag vill inte ha en whisky med is, jag vill ha dig", sjunger han. Och det är en man han vill ha. Hammarlund var länge den enda kända homoartisten i vårt land. "Vad beror det på att det är fult att vara svag? Han är svag för mig och jag är svag för honom. Och det är starkt tycker jag", sjunger han i "Mjuka tassar". Han ber sin mamma att ta de dumma killarna i nackskinnet. I sådana stunder låter det som om Hammarlund sjunger barnvisor, rösten är lika oskuldsfull som Ted Gärdestads. Men trots Hammarlunds mjuka naivitet, känns hans analyser självklara i all sin enkelhet. I en värld där en smekning är mer obscen än ett knytnävsslag behövs det minst en Jan Hammarlund. Emil Carlsson
------------------------ BREV FRÅN JAN 070720: Det rasar sedan åratal en debatt som jag tycker är ganska överflödig, bl a på www.progg.se om huruvida jag "sjunger bättre eller sämre efter sånglektionerna". Här följer mitt svar, som jag saxat från nämnda sida: Ett fåtal produktiva skribenter har gjort alldeles för stor affär av mina sånglektioner. De flesta verksamma sångartister har tagit lektioner, antingen för att de ville utveckla sina röster eller för att de blivit tvungna till det för att rösten skulle hålla. Mina sånglärare (som jag valt med omsorg därför att jag kunde höra på deras egna insjungningar att de skulle kunna lära mig det jag ville) Hjördis Schymberg och Inga Sundström, ändrade i grunden ingenting i min uppfattning om sång - de visade mig bara hur jag skulle kunna göra det som jag från början velat men inte kunnat. Det handlar om att göra rösten fri och flexibel så att den lyder alla impulser som texten ger. Det de inte har lärt mig har jag lärt mig själv och det är det mesta. Om någon tror att jag bläddrat i gula sidorna efter första bästa diplomerade sånglärare så tror den fel. Det finns många ansedda sångpedagoger som jag aldrig i livet skulle utsätta mig för, t ex såna som förlyssnat sig på Wagner och tycker att det viktigaste med en röst är att den är stor och stark, och sådana som främst är bra på att skaffa sig publicitet och bygga upp en kult omkring sig själva. ----------------- Om Du vill ha mer detaljerade uppgifter om uppträdanden och övriga planer kan Du kontakta Jan på. post@janhammarlund.se Jan har på senare år lagt några litterära föredrag till sin repertoar. Bl a ett föredrag som kallas QUEERPOESI RUNT MEDELHAVET och som handlar om Catullus, Kavafis och om Karin Boyes resa i Grekland, och slutligen BERTOLT BRECHT, FLYKTING OCH POET, som handlar om Brechts politik, poesi, och hans femton år i landsflykt undan nazismen.
Jan ensam med gitarr:
SYD
BARA EGNA LÅTAR
INTERNATIONELLA ARBETARRÖRELSENS SÅNGER
Dessa program kostar vanligtvis mellan 4- 6 000:-, beroende på antal medverkande.
Allt är förhandlingsbart - Du kan vända Dig direkt till Jan, som själv sköter sina bokningar, på
post@janhammarlund.se, eller till MUSIKCENTRUM, tel 08 651 01 42.
|